Passport to Success
Support that creates security, resilience, and hope
What do children need to navigate emotions, friendships, and everyday challenges?
This project explores a school-based programme designed to strengthen children’s life skills. The aim is to equip them with better tools to manage their emotions, build healthy relationships, and cope more confidently with difficulties.
The programme is being tested with around 2,000 primary school pupils. Researchers are examining whether it can reduce loneliness and bullying, and help prevent issues such as anxiety and low mood.
They are also looking at who benefits most from the programme, and whether the effects last over time.
The project seeks to understand how schools can better support children’s mental health – in ways that truly work in practice.
Awarded grants
9 600 000
NOKMottagare
University of Manchester
Projekt
Passport to Success
Projektperiod
2021
2025
Awarded grants
9 600 000
NOKPre-registration
Publications
Trial protocol
Passport to Success: can teaching children social and emotional skills improve their mental health?
Examining the impact of a universal social and emotional learning intervention (Passport) on internalising symptoms and other outcomes among children, compared to the usual school curriculum: study protocol for a school-based cluster randomised trial
PhD students publications
Exploring how children and adolescents talk about coping strategies relating to loneliness using reflexive thematic analysis: a qualitative study
A systematic review informing recommendations for assessing implementation variability in universal, school-based social and emotional learning interventions
Resultat
Sammanfattning
Det här projektet genomförde den första oberoende randomiserade kontrollerade studien (RCT) av Passport: Skills for Life — ett universellt SEL-program för barn i åldern 9–11 år, utvecklat för engelska grundskolor.
62 skolor i Greater Manchester och omgivande områden deltog. Över 2 400 barn ingår i studien. Hälften av skolorna genomförde Passport-programmet; resten fortsätte som vanligt. Barnen mättes vid tre tillfällen: vid start, vid avslutning och tolv månader efter avslutning.
Huvudfynd:
Passport hade ingen statistiskt signifikant effekt på internaliseringssymtom (ångest, depression) eller något av de sekundära utfallsmåtten, varken vid post-intervention eller ett år senare.
Den ekonomiska analysen visade att programmet inte var kostnadseffektivt. Den kvalitativa processutvärderingen avslöjade att lärare uppskattade seriealbumens format och möjligheterna till emotionell reflektion, men att programmet skapade utmaningar kring differentiering och inkludering av elever med särskilda behov (SEND).
Trots nollfynd på effekt levererar studien betydande ny kunskap: metodologisk, om implementeringsprocesser och om förutsättningar för kostnadseffektivitet. Resultaten har publicerats i öppna, expertgranskade tidskrifter, delats med skolor och använts i dialog med beslutsfattare.