Maskrosbarn etablerar sig i Umeå med stöd från Kavlifonden
Maskrosbarn etablerar sig i Umeå

Matilda Söderström
Alltför många vet vad det innebär att växa upp med en förälder som dricker, har ett missbruk, lider av psykisk ohälsa eller utsätter familjen för våld. I Sverige lever 700 000 barn och unga i en sådan vardag – och i Umeå har de knappt haft någonstans att vända sig. Det förändras nu.
De flesta tonåringar bär på bekymmer. Men för unga som växer upp med en förälder som missbrukar, har en allvarlig psykisk sjukdom eller är våldsam är oron av en helt annan karaktär. Den går djupare, den är mer konstant – och den bärs nästan alltid ensam.
I Sverige lever nästan 700 000 barn och unga i sådana familjesituationer. Forskning visar att de löper upp till 600 procent högre risk än andra barn att utveckla psykisk ohälsa, egna missbruksproblem och svårigheter i skolan. Var fjärde lämnar grundskolan utan behörighet att söka till gymnasiet. Det är nästan dubbelt så många som i resten av befolkningen. Att förlora fotfästet i skolan är en av de starkaste riskfaktorerna för ett liv i utanförskap.
Trots det har många av dessa unga aldrig berättat för någon vuxen om det de bär på hemma.
– De här ungdomarna har ett ansvar de inte borde ha, och de betalar ett högt pris för det. Maskrosbarn möter dem med tid, värme och en genuin förståelse för det de går igenom. Det är precis den typen av arbete som Kavlifonden vill möjliggöra, säger Ingrid Paasche, vd i Kavlifonden.
Ett rum att andas ut
Sedan 2005 har Maskrosbarn arbetat för att ge just dessa ungdomar en plats att gå till och någon att prata med. I dag driver de ungdomsgårdar och erbjuder samtalsstöd i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Med stöd från Kavlifonden kan de nu öppna ett lokalt kontor och en ungdomsgård i Umeå 2027, riktat till ungdomar mellan 13 och 19 år i Västerbotten. Erbjudandet är gratis och frivilligt – ungdomarna väljer själva vilket stöd de behöver.
Det kan vara ett samtal med en kurator om ångest eller om det som händer hemma. Det kan vara att titta förbi efter skolan för att äta middag och sitta tillsammans med någon som ser dem. Eller det kan vara hjälp från ett barnombud när livet hemma har blivit farligt och kontakt med socialtjänsten behövs.
Det som skiljer Maskrosbarn från mycket annat är att de anställda och volontärerna själva har vuxit upp i liknande familjesituationer. Den erfarenheten skapar något som är svårt att bygga på andra sätt – igenkänning, tillit och en genuin förståelse för vad det innebär att bära på en sådan hemlighet.
En modell som fungerar
Kavlifonden var med och etablerade Maskrosbarns verksamhet i Malmö. I dag är den verksamheten självfinansierad genom avtal med kommuner, företagssamarbeten och egna intäkter. Samma ambition finns för Umeå.
Fyra heltidsanställda med bakgrund inom socialt arbete ska bygga upp verksamheten och samtidigt arbeta för att hjälpa skolor, vårdpersonal och andra yrkesgrupper att upptäcka de ungdomar som behöver det mest. För många av dem Maskrosbarn möter är det första gången de pratar med en vuxen om sin hemsituation.
– Vi möter ungdomar som aldrig har berättat för en enda vuxen om vad som händer hemma. Många bär på en skam som de aldrig har satt ord på. När de till slut vågar berätta är det för att de möter någon som inte bara förstår intellektuellt, utan som själv har känt det på kroppen. Medlen från Kavlifonden gör det möjligt att bygga just detta i Umeå, säger en nyckelperson på Maskrosbarn.
Maskrosbarns kombination av professionell metodik och erfarenhetskompetens har också varit avgörande för Kavlifondens beslut att stödja etableringen.
– Maskrosbarn kombinerar metodisk styrka med en modell som bygger på egen erfarenhet. Det är ett arbetssätt som fungerar och som går att skala upp. Västerbotten är en region med ett verkligt och otillgodosett behov, och den kombinationen är precis det vi söker, säger Malin Lassen, Kavlifondens bidragsansvariga för Sverige.
Fakta om projektet
- Maskrosbarn öppnar ett ungdomscenter och lokalt kontor i Umeå 2027, med individuell samtalsstöd, barnombud och informationsarbete riktat till skolor och yrkesverksamma.
- Målgruppen är ungdomar mellan 13 och 19 år i Västerbotten som växer upp med föräldrar som har missbruksproblem, allvarlig psykisk sjukdom eller som använder våld i hemmet.
- Erbjudandet är gratis och frivilligt. Ungdomarna kan få stöd genom samtal, gemenskap på ungdomsgården och hjälp med kontakt med offentliga myndigheter vid behov.
- Kavlifondens stöd ska bidra till att bygga upp en hållbar lokal verksamhet, med målet att verksamheten över tid ska kunna fortsätta genom regional förankring och långsiktiga samarbetsavtal.
Läs mer om Maskrosbarn
Artiklar och nyheter

Riddare av de sju fjällen
Tidigare styrelseordförande i Kavlifonden, högsta domstolens advokat Pål W. Lorentzen, har utsetts till Riddare av första klassen av St Olavs orden.

Tidig insats för psykisk hälsa ger resultat
Kan ett lågtröskelerbjudande om gruppsamtal bli en viktig första hjälpinstans för flyktingbarn med symptom på posttraumatisk stress?
Stiftelserna – en kraft vi måste ta i bruk nu
Utanförskap. Psykisk ohälsa. Klimakris. Växande ojämlikhet. Vi lever i en tid präglad av komplexa utmaningar – som kräver mer än en lösning, mer än en aktör och mer än ett angreppssätt. I mötet med allt detta finns en resurs som fortfarande är underutnyttjad: stiftelserna.

Kunskapsdelning stärker forskning
Siden 2018 har Kavlifondet støttet forskning på barn og unges psykiske helse med nær 172 millioner kroner.