När marken sviker är det barnen som betalar

I Singida-regionen i Tanzania är marken utarmad av generationer av intensivt bruk utan återföring. Regnperioden är oförutsägbar och kortare än den brukade vara. Mer än 30 procent av skörden ruttnar på väg till marknaden. Och när familjen inte klarar sig är det barnen som slutar i skolan. Nu sätter Kavlifonden och Strømmestiftelsen igång ett projekt som ska bryta mönstret.

I Tanzania finns bönder som gör allt rätt. De plöjer, sår, sköter – och väntar på regnet. Men marken är utarmad, nederbörden oförutsägbar och priserna sätts av mellanhänder med långt mer makt än bönderna någonsin kommer att ha. Resultatet är förutsägbart: Skördar som besviker. Inkomster som inte räcker. Och en nästa generation som lämnar jordbruket eftersom det inte lönar sig.

Mer än 65 procent av jordbruksmarken i Afrika söder om Sahara är måttligt till allvarligt degraderad. I Singida – ett inlandsdistrikt med torr savann och en kort, oförutsägbar regnperiod – tar detta sig uttryck i katastrofalt låga skördar. Mellan 30 och 40 procent av den mat som odlas går förlorad på grund av dålig lagringskapacitet, långa transportvägar och avsaknad av vidareförädling. Bönder säljer billigt direkt från gårdsplanen – och köper mat till dubbelt pris en vecka senare.

I det här systemet bär den unga generationen den tyngsta bördan. Ungdomsarbetslösheten ligger på runt 10 procent, men 90 procent av dem som arbetar gör det i den informella sektorn utan trygghet eller framtidsutsikter. De som kan lämnar för städerna. De som stannar saknar kapital och kunskap för att göra något annorlunda.

Från utarmad mark till marknad

Strømmestiftelsen har arbetat i Tanzania sedan 1976 och genomförde föregångsprogrammet ELCAP i Singida från 2021 till 2026 med goda erfarenheter: Klimatsmart jordbruk fungerar – men det behövs mer tid, större bredd och starkare marknadsintegration för att göra förändringarna permanenta.

Med 8 miljoner kronor från Kavlifonden över tre år startar Strømmestiftelsen nu ELECAP – ett projekt som ska hjälpa 6 000 småbönder i Iramba, Ikungi och Manyoni. Sju av tio är kvinnor. Hälften är unga mellan 18 och 29 år.

– Vi vet att fattigdom beror på system som är uppbyggda mot småbönder, utarmad mark, oförutsägbart klimat och marknader där de alltid säljer billigt och köper dyrt. ELECAP angriper alla dessa utmaningar samtidigt, och det är därför vi valde att stödja det, säger Ingrid Paasche, verkställande direktör för Kavlifonden.

Kärnan i projektet är jordförbättring och marknadstillgång – parallellt. Bönderna lär sig använda biokol, som binder kol, håller kvar fukt och återställer jordstrukturen. 30 000 Gliricidia-träd planteras för att fixera kväve. Växtföljd och reducerad jordbearbetning bevarar bördigheten. Dessutom etableras sex kooperativ drivna av bönderna själva – AMCOS – som möjliggör samförsäljning, minskar svinn och förhandlar fram bättre priser. Målet är 70 procents ökning i försäljning och 20 procent bättre marknadspriser.

Ungdomen som ser framtiden i marken

En särskild ambition i projektet är att göra jordbruket attraktivt för unga. 150 ungdomsledda företag ska etableras – inom mekanisering, plantskolor, biokol-produktion och förädling. Runt 750 unga ska ha arbete eller inkomst i agribusiness senast 2029.

Kopplingen till barnens utbildning är inte slumpmässig. ELECAP inkluderar 30 skolträdgårdar och 300 köksträdgårdar där familjer lär sig om kost och matlagning. Bättre mat åt barnen innebär bättre koncentration och närvaro. Och när familjen har råd att se framåt faller hindren för att hålla barnen i skolan.

– Det som gör ELECAP akademiskt intressant är att det inte är en enskild åtgärd, utan ett system. Jordbruksproduktivitet, marknadsintegrering, ungdomssysselsättning och utbildning är sammankopplade i ett sammanhängande program, och det bygger på fem år av dokumenterade resultat från föregångsprogrammet ELCAP. Den kombinationen är sällsynt, konstaterar tilldelningsansvarig för internationella projekt i Kavlifonden, Rune Mørland.

Projektet inkluderar också ett pilotprogram för koldioxidkrediter. Biokol binder CO₂ och kan omsättas på koldioxidmarknader – något som på sikt kan öppna en ny, oberoende inkomstkälla för bönderna.

Förväntad effekt vid projektavslut: upp till 150 procents skördeökning, 40 procent högre hushållsinkomst, 70 procent av bönderna som tar i bruk klimatsmarta metoder, och 30 procent av hushållen lyfta över fattigdomsgränsen.

Fakta om projektet:

• ELECAP (Enhancing Livelihoods and Education Outcomes through Commercial Agricultural Production) är ett treårigt program (2026–2029) för klimatsmart jordbruk, marknadsintegrering och ungdomssysselsättning i Singida-regionen i Tanzania.
• Den norska biståndsorganisationen Strømmestiftelsen, grundad 1976, genomför programmet i distrikten Iramba, Ikungi och Manyoni – i samarbete med lokala partners och med erfarenhet från föregångsprogrammet ELCAP (2021–2026).
• 6 000 småbönder deltar direkt – sju av tio är kvinnor, hälften är unga mellan 18 och 29 år. Totalt berörs cirka 50 000 människor direkt och indirekt.
• Mer än 65 procent av jordbruksmarken i regionen är degraderad, svinn och dåliga marknadsvillkor pressar familjerna under fattigdomsgränsen, och barnen är de som drabbas hårdast. Kavlifonden bidrar med 8 miljoner kronor över tre år för att vända detta.